eleven och dess intressen

Lär känna din elev

LÄR KÄNNA DIN ELEV

När det finns bra förutsättningar att etablera lärare­ elevrelationer och dessa är av god kvalitet, så gynnar detta både elevernas sociala och kunskaps­ mässiga utveckling, (Frelin, 2010). Innan ni sätter igång, var nyfiken på din elev. Vem är eleven? Vilka är elevens intressen? Vad gillar eleven för musik? Vilka förmågor har eleven och vad skulle eleven vilja eller behöva utveckla? Har eleven några specialintressen? Finns det något som eleven ogillar?

Antonovskys (2005) kognitiva teori som kallas KASAM (känsla av sammanhang) beskriver hur en person klarar av utmaningar utifrån tre centrala element. Dessa är Begriplighet ­ det man upplever är begripligt, Hanterbarhet ­ hur man upplever att tillgångarna till ens resurser står till förfogande när något händer och Meningsfullhet ­ hur mycket personen tycker att det är värt att engagerar sig och satsa på en utmaning. Motivationen till att söka en mening och lära sig av det som sker (Antonovsky, 2005).

Vilka miljöer jobbar eleven bäst i? Hur ser den fysiska omgivningen ut? Hur gör eleven val? Genom bilder, föremål, kommunikation via iPad, genom verbal kommunikation, genom att peka eller nicka? Hur är ljudnivån runtomkring? Finns det några distraktioner, exempelvis ett fönster mot skol­ gården? Kan eleven jobba i grupp och i vilken storlek av grupp fungerar i så fall eleven bäst? Eller fungerar vissa aktiviteter bäst enskilt? Med andra ord, var och hur känner sig eleven mest bekväm? Med dessa frågor kommer du att skapa dig en översikt av elevens behov, som kommer att hjälpa dig under hela processen.

 

INKLUDERING OCH TILLGÄNGLIGHET


Det finns inga begränsningar
i vem som kan delta i att skriva låtar, det gäller att anpassa och att inklu­dera alla elever. Är det viktigt att alla ska sitta på en stol i en ring när det är exempelvis morgonsamling? Vad är syftet med det? Är det okej att sitta på golvet en bit från de andra istället, för att klara av samman­ hanget? Ibland glömmer vi syftet med olika aktivite­ter och missar att alla inte kan, eller vill, utföra akti­viteterna på samma vis. Anpassa utifrån eleven, dens intressen och förmågor. I en studie av Sthen (2005) utmärker sig att upplevelsen av delaktighet i stor del avgörs av hur den sociala miljön interagerar med indi­viden. Faktorer som skapar delaktighet är att bli sedd och hörd och att få bekräftelse på att man duger. I studien framkom det även att omvärldens kollektivis­tiska syn på funktionshindrade komplicerar för dem möjligheten till att få vara individuell. Uppfattningen av dem formas av otillräcklig flexibilitet och att be­ mötandet snarare styrs av arbetsmodeller och rutiner än av lyhördhet till att hitta lösningar som tillgodoser individuella behov (Sthen, 2005).

En likvärdig utbildning är inte samma sak som lika utbildning, variation och mångfald ryms också i be­ greppet. Vad som är grundläggande för en likvärdig utbildning är att alla ges samma förutsättningar och möjligheter att nå målen (Skolverket, 2012). Det går alldeles utmärkt att skriva en låt på enstaka ord eller stavelser. Jag har mött elever i projektet som använ­der sig enbart av TAKK; Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation (SPSM, 2012) och elever som uttrycker sig med ordets första bokstav eller stavelse. Eleverna har varit med och spelat in och uppträtt med sina låtar och det har varit fantastiskt fint att se.

Då texterna är en stor och viktig del av elevernas Samarbeta med andra ämnen och lärare. Portowitz verk så kan det vara bra att skriva ut dem, gärna med (2007) skriver i sin studie hur elever kan förbättra bildstöd, så att alla kan följa med i handlingen. I Låt sin kognitiva förmåga genom musik. Den visar på med mig har personalen varit med och lagt in sång positiva band mellan musikundervisning, akademis­ i bakgrunden på många av låtarna, för att förstärkaka och sociala färdigheter. Det finns många förkla­ra där det behövs. Vi har dock lagt stor vikt vid att det ringar till detta. Musiken är ett alternativt område är elevernas röster som ska höras mest. Darrow (2017) skriver att det krävs att eleverna känner att de har kontroll över sitt musikaliska deltagande och tror på sin möjlighet att kunna skapa musik för att de ska bli fullt inkluderade.

Låt musiken gå in i ämnen och ämnesområden. Där eleverna får uppleva att de lyckas, även om deras verbala eller matematiska förmågor är jämförelsevis svaga. Portowitz (2007) lyfter även att den glädje som genereras av musiken kan motivera eleverna till att delta i musikaliska aktiviteter och då kan deras aktiva deltagande sedan användas till att främja lärande.

Kontakta oss

14 + 13 =